Lugn helg

Det blev en lugn helg den här gången. På lördag förmiddag åkte vi med buss till Riobamba, det tog ungefär två timmar. Väl där framme träffade vi två tjejer från England som var ute och reste. Tillsammans med dem letade vi fram ett hostel där vi skulle bo. Vi blev visade ett rum för fyra och fick priset fyra dollar var. Men rummet var litet och inte särskilt fräscht så vi prutade till tre dollar var och så blev det.
På kvällen när vi skulle stänga dörren in ifrån så visade det sig att det inte gick, utan om man knuffade mitt på pardörren så gick den upp. Där sov vi i alla fall fast jag sov ganska lätt och vaknade till alla ljud som hördes, och tyckte att det kröp olika saker i sängen också, det kanske det inte gjorde, jag vet inte.

 

Utav de här damerna köpte vi mat på eftermiddagen.




Och det här åt vi. Det är typiskt ecuadorianskt: "potatisburgare", korv, ris, stekt ägg och grönsaker.



Vi gick runt och tittade lite på stan och hamnade på marknaden förstås.

På marknaderna finns mycket att titta på. Det är textilier, av alpacka, ull och bomull till exempel. Här var det en fin cykel också.



På den här marknaden var det flera med symaskiner de verkade fålla byxor och lite sånt.

På söndagmorgon tog vi buss igen, då åkte vi till Alausi. Där klev vi på tåget som skulle ta oss till "Nariz del Diablo", djävulens näsa. Förut har man suttit på vagnarnas tak när man åkte dit och järnvägen har väl också varit mycket sämre än nu. Jag hade väntat mig ett riktigt äventyr och att jag knappt skulle våga sitta där uppe och ha ögonen öppna. Nu fick man inte längre sitta på taken och spåret var renoverat. Visst var det brant och stupade nedanför rälsen men det kändes inte alls farligt. Landskapet och utsikten var förstås som vanligt fantastiskt vacker.



Ett hus som vi åkte förbi. De ser ofta ut så här små och med tvätten hängande utanför.



Landskapsbild



...och det här är då Nariz del Diablo om man använder sin fantasi så ska det se ut som en näsa. Just djävulens näsa blev det för att det var så besvärligt att bygga just den här delen av järnvägen, som egentligen går från Quito till Guayaquil. Och för att ingenjören som skulle bygga sa att de skulle behöva hjälp av djävulen för att klara av att bygga här.



Mera landskap



Som avslutning två damer som sitter på trottoarkanten och säljer nåt.